Ännu en

måndag, men nu är det inte många kvar. Slutet på terminen är slitigt för många, vi börjar se fram mot lovet. Egentligen skulle vi se mer fram mot att få börja i höst igen. Det skulle vi göra om vi kände att det vi gör räknas, att vi får betyda något.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0