deppigt

det här är inte min favorittid på året, men ju äldre man blir, ju mer lär man sig att allt går över; this, to, shall pass. Och, hur lamt det än låter, så måste det ju gå upp och ner, det kan inte vara lika jämt.

I dag skiner solen så jag ska ta lite bilder som jag kan lägga ut. När smällandet börjar får jag och hunden hålla oss inne och jag kan läsa Cesar Milans bok "Ledarskap med Cesar". Kanske får jag hjälp att klara nyår. Jag brukar resa bort men tänkte inte göra det i år.

Marsvin är roliga djur. Nu verkar Lea vara helt ok med Rakels ungar, även om Rakel puttar undan henne när hon kan. "Mockade" i går och ungarnas bajskorvar är tunna och små. Det är full fart bitvis och sen blir det tvärtyst igen. De leker väldigt lite, mest följa John. Annars äter, sover och snackar de. Märkliga djur. Hittills har ingen av dem tagit sig utanför buren, till hagen. Om nyfikenhet är ett tecken på intelligens...hm, då är de rätt dumma. Å andra sidan, de har ju allt de behöver i buren, varför lämna den då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0