snart är augusti slut

för i år, och aldrig vet man hur många fler augustis man får vara med om. osäkerheten hör livet till och ändå gör vi allt vi kan för att få livet förutsägbart. när det inte går blir vi förtvivlade.

läser en bok om Tarot där två intressanta saker gick in i går (den är rätt svår att förstå, faktiskt för att den inte är så pedagogiskt skriven, tror jag, inte för att jag är trög); 1) vår fascination för vampyrer har med vår önskan att leva för alltid att göra. då förstår jag varför jag inte är fascinerad, jag vill inte leva för alltid - framförallt inte som död... - 2) de flesta slutar leva i 25 - årsåldern, resten av tiden är bara vegetarande. hm, då faller mycket annat på plats.

augustis/augustiar?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0